Hela mitt liv har jag fått höra uttrycket Tiden läker alla sår.

Tror mitt var på väg o läka, men från nånstans kom en stor jobbig infektering
och bara grävde upp allt det onda igen

När ska man nånsin kunna släppa o gå vidare.
vet inte längre vad som e sant o vad som jag själv har hitat på i mitt huvud.

Vissa dagara e bättre än andra, andra är bara helt ner.

Men jag underlättar inte heller för mig själv utan det e nog tvärtom.
Om jag för en gångs skull lyckas ta mig 1 steg fram, lyckas jag ändå gå 2 steg bakåt igen.

Borde inte bli lämnad ensam med mina felaktiga handlingar, som inte gör något för att underlätta!